ifihadcourage

Jag har inte dött. Men jag har varit sjuk i några dagar. Så nu ska jag ta igen allt jag missat... Var var vi?

Dag 18 - Min favoritfödelsedag

Jag tror det var när jag fyllde elva. Jag hade bjudit in mina fem bästa vänner och allt flöt på så himla bra. Har inte haft så många lyckade födelsedagar i mitt liv annars, antingen har mina föräldrar bråkat (och som barn förväntar man sig att alla födelsedagar ska vara idealistiskt lyckade...fast jag växte aldrig ifrån det) eller så kom ingen på mina kalas.

Dag 19 - Min abslouta favoritlåt

Faaan. Hur ska jag kunna veta det? Men enligt Spotify så är det just nu Justice & Mercy med Flyleaf.

Dag 20 - Någon jag vill byta liv med för en dag, & varför

Obama, lätt! Jag vill veta vad han vet, få reda på alla hemligheter och sprida dem. Påverka människor. Ja, you name it.

Dag 21 - Ett annat ögonblick

Ögonblicket då jag blev förälskad i en av mina lärare. Nej, jag blev inte kär i honom på riktigt, men jag blev så glad över att möta en man som verkligen brann för kvinnors utsatta situation i samhället. Jag har aldrig tidigare hört en man kalla våldtäktsmän (oavsett etnicitet) för svin, eller hört en manlig lärare ge sina elever råd om vad de ska göra om de blir våldtagna, och göra det för att han faktiskt bryr sig. Jag har hört män ge tjejer råd tidigare, men då har det alltid känts som att deras största bekymmer varit att tjejen ska bli av med oskulden. Det har inte varit de orden, men det är känslan jag har fått.
Och nu ska han vara pappaledig i ett år. Jag blev nästan tårögd när han berättade det. Ingen man som jag känner har varit pappaledig i mer än två månader, vad jag vet.